subpages-edge

Isolering av vindsutrymme

Många av våra kunder vill passa på att göra förändringar även på sina befintliga hus när det är dags för utbyggnad. Dels av estetiska skäl och och dels för att förbättra standarden. För att sänka driftskostnaden och få ett jämnare inneklimat är isolering av vind det som kan ge snabbast märkbara effekt. På nybyggnation är kravet kring 500mm (beroende på hur resterande byggnad är konstruerad) och det är sällan att det ens är hälften i ett äldre hus.

Efter otaliga besiktningar av vindsutrymmen så kan jag konstatera att det är viktigt att det utförs rätt och att den som gör det tar reda på hur det ska utföras. Detta för att undvika mögelpåväxt som alltför ofta uppkommer vid egenhändigt tilläggsisolerade vindar. Nedan kommer tips om några saker att ta hänsyn till.

Om vinden saknar golv och befintligt isolermaterial är utan skador går det att komplettera isolerskikten. Se då bara till att underlaget är jämt så det inte bildas mellanrum/luftfickor.

Om befintlig vind har golv bör det tas ur så att isolerlagren kommer tillsammans och utan mellanrum. Vill man återlägga golvet så är det korslagda reglar och nytt golv som gäller för att förhindra köldbryggor.

Ofta är det ventilation i takfoten (luftspalt) och den ska ej täppas igen av den nya isoleringen så se till att montera en board (på distans) eller en färdig pappskiva som finns att köpa i bygghandeln.

När sådana insatser görs på en äldre byggnad så ändras husets system och det blir varmare inne i huset och kallare på vindsutrymmet. Det innebär en risk för kondens. Är huset försett med ångspärr från början är detta inget problem. När det gäller hus utan ångspärr gäller det att få en kombination mellan bjälklagets funktion och vindens ventilation. Det betyder att ventilationen ofta får ökas på vinden får att vara effektiv mot kondensrisken. Om det är ventilerat på vinden så ska isoleringen även förses med vindskydd ovanifrån. Översta isolerlagret läggs pappförsett.

Till de kunder som ska genomföra en vindstilläggsisolering föreslår jag oftast att de monterar en ångspärr (åldersbeständig plast med täta skarvar). Det lättaste är att montera den på undersida (insidan) om huset ändå ska göras om (se bild A). Om det inte är möjligt så placeras den ovanifrån men då måste all gammal isolering ut så att plasten kommer i botten. I detta fallet ska den monteras (se bild B) mellan reglarna och klämmas eller tejpas fast mot reglarna för att undvika framtida problem. Med andra ord så ska ej golvregeln kläs med plast.

Ett sista tips idag är att se till att genomföringar, ventilation, el och även vindsluckan är så tät som möjligt för att hindra fuktig luft att lätt kunna komma upp på vindsutrymmet.

Det som jag resonerar kring i detta inlägg är kalla vindar med isolering i vindsbjälklaget. Det är i resonemanget inte heller någon hänsyn tagen till viss typ av plåttak med andra kondensförutsättningar. Givetvis är det bäst att fråga någon som kan bedöma förutsättningarna om ni är osäkra.

Isolering vind

Isolering vind 2

Fönsterval U-värde

Det är snabb utveckling på fönster. Tillverkarna gör bättre fönster och karmar i kombination och lämnar ofta långa garantier. Förutom ljusinsläpp, antal fönster, estetik och funktion så är det en återkommande diskussion om vilka fönster som ska väljas utifrån U-värde*. Detta tipsinlägg kommer endast att ta hänsyn till U-värdet i förhållande till kondensrisk. Aspekter kring val av karm och olika ytbehandlingar återkommer framöver.

U-värde är värmegenomgångskoefficient uttryckt i W per m^2 K. U-värdet uttrycker förmågan att överföra värme från ett medium till ett annat. I detta fall ger fönstrets U-värde ett mått på hur bra kombinationen av glas, karm och båge isolerar.

Energieffektiva fönster hindrar rumsvärmen från att stråla ut. Detta medför att den yttersta delen av fönstret, det yttre glaset blir svalt. Detta är skillnaden mot mer traditionella fönster där innervärmen värmer igenom fönstret för att undvika kondens. När det är kallt ute så förlorar det yttre glaset värme genom utstrålning inifrån. Temperaturen på det yttre glasets yta sjunker under lufttemperatur och under luftens daggpunkt. Risken är här stor att glasets yttemperatur sjunker till minusgrader och iskristaller bildas på rutan. Detta på liknande sätt som på en bilruta. Utvändig kondens är inget skadligt för rutan utan endast ett bevis på fönstrets goda isoleringsförmåga. Däremot kan återkommande kondens påverka karmen. Under de vintrar som varit sista åren har kunderna upplevt att det varit ett större uppfattat besvär med isbildning på utsidan av fönster.

Trendmässigt så väljs bra fönster med låga U-värden 0,9-1,0 som ej är möjliga att öppna för att få så mycket motstånd som möjligt. Själv har jag också gjort detta val vid ombyggnation och jag känner att det är rätt val då klimatet i aktuella rum förändrats positivt och huset drar mindre uppvärmningsenergi än tidigare trots att huset är större. Så planera för era nya fönster och välj fönster med bra värden men välj dem med beprövade beläggningar och funktioner.

canstockphoto2227102

Lägga om eller lägga nytt plåttak

Det blir allt mer estetik och kvalitetsaspekter när det blir dags för att välja plåt. Starta med att kontrollera att det inte finns några specifika krav i detaljplanen/K-märkningen etc. så att valet ej blir begränsat. Varför har valet fallit på plåt; är lutningen för låg, är de bärande delarna under endast anpassade för plåt eller är det estetiken av plåt som valet faller på?

Det gäller att kolla upp de olika plåtmärkningarna och vilka förutsättningar som gäller för att det ska ges full garanti. Det kan vara lägsta lutning, infästning, läkt(dimension och avstånd), skötselråd samt om ni lägger plåten själva så med vad för typ av verktyg ni får kapa.

Vill ni att taket ska se ut som ett klassiskt plåttak med synliga detaljer eller eftersträvas ett tak som ser ut som takpannor? Det finns många tillverkare och otaliga utseenden på plåten så det gäller att jämföra och helst på plats på huset om det är möjligt. Det finns även belagda pannor, t.ex. stenbelagda, som ser ut som takpannor. Välj kombinationen av färg och form. Efter det så kontrollera vilken tjocklek plåten har, kommer den att bli bucklig att gå på? Tänk på att om man väljer att köpa skivplåt så tillkommer vattplåtar, vindskiveplåtar mm i det totala priset. Denna typ av plåtar kan ofta snickarna montera så det blir lite lägre montagekostnad. Dock se till att de detaljer som ska göras utförs av en plåtslagare.

Bandtäckt plåt på ett klassiskt sätt med avrinningsdalar har blivit mycket mer efterfrågat av våra kunder även vid nybyggnad. Det ger lång livslängd, snygga detaljer, målningsmöjligheter på lång sikt och är ofta värdehöjande. Estetiskt så är taket en stor blickfångare så se till att göra val i harmoni med omgivning och aktuell byggnad. Undvik de tunnare taken med tex 0,4 mm då de ofta får defekter vid montering och definitivt om nån försöker gå på det. Tänk också på byggnadens risk för att det uppstår kondens på takets undersida. Jämför kostnaden på taket med arbetskostnaden i kombination med de antal år som det ska ligga och gör ett avvägt val då det kan bli dyrare med tidan att välja efter materialpriset. Ta gärna hjälp för att bedöma underlaget, bärigheten och gör ett val med en arkitekt och en byggkonsult om plåt, underlag, läkt samt ventialtion i kombination.

Plåttak detalj

Inred med panel

Det går i vågor med mode om hur det inreds i våra hus. Tidigare mer målad slätpanel och pärlspont till 70-talets mer abnorma förkärlek för furupaneler i allmogestil och som lackat, brunlaserat, bränt eller obehandlat. Många gamla hus har fått sin orginalpanel framtagna under masonit/gipsskivor och återmålats i grå, gröna eller creamfärgade kulörer. Även många grovsågade underväggar har blivit färgsatta och använts som synliga ytskikt.

Under senare åren är det många, framförallt ut och ombyggnationer, som fått träpaneler inomhus och ofta som fondvägg. Det finns då flera möjligheter att förändra intrycket i ett rum. En stående panel från golv till tak gör att rummet upplevs såsom högre samt en liggande panel ger effekten av ett längre men även lägre rum vilket innebär att liggande panel kanske ska undvikas vid lägre takhöjd. Det finns möjlighet till personlighet om man arbetar med fält eller friis runt rummet vilket innebär att det byggs som en ram i ytterkanterna som ligger åt ett annat håll än panelen innanför.

Det som jag sista året uppfattat att kunderna vill ha är mer råa ytor istället för hyvlade och spårade. Det innebär att det ofta är ytterpanel som sätts på innerväggarna. Ofta så monteras de tätt och så får de torka isär för att få lite glipor och mellanrum. Tänk på att provtorka träet och gör en fuktkontroll så att ni får en uppfattning om hur mycket det kommer att torka. Oavsett vilken panel som används så borde den torka till fuktkvot ca 10%. Lägg den helst i det rum som de ska sitta i och räkna med 3-4 veckors torktid beroende på förutsättningarna.

Rådfråga färghandlaren innan ni sätter igång med målning så att ni planerar för det resultat som ni vill nå. Viktigt att se till att synliga kvistar behandlas på rätt sätt så att ni inte får oönskade fläckar. Om ni monterar panel som kommer att torka isär så tänk på att ni stryker underlaget i samma eller kontrastkulör för bästa effekt. Lika så kanterna på panelen. Det bästa är att måla den innan uppsättning.

Om ni ska limma, spika eller skruva upp dem beror på förutsättningarna. Om ni vill att väggen ska se gammal ut så handspikar ni den och följer linje efter egen uppfattning. I övrigt ska allt kontrolleras med vattenpasset. Detta oavsett om huset från början är snett.

Lycka till med panelandet och jag själv använder/låter använda riktigt trä för bästa effekt.

panel-2000 166042790

detalj-panel-2000 166042806

Att tänka på vid utbyggnad

Förberedelser och planering är viktigt vid utbyggnation av en bostad. Här följer ett antal övergripande punkter att gå igenom redan i tidigt skede.

  • Ta reda på om det är möjligt att få bygglov på er tomt. Vad säger detaljplanen om höjder, byggrätt och restriktioner m.m?
  • Hur stort är behovet i antal rum, antal kvm och vilka funktioner önskas utöka med?
    - Hur mycket av behovet går att lösa i befintlig byggnad?
    - Därefter hur stort behöver huset byggas ut?
  • Vad är det för stil och arkitektur som befintlig byggnad har och i vilken stil vill ni att huset ska vara när byggnationen är klar?
    - Går de att kombinera?
    - Går det att förstärka tids/detaljtypiska delar för gemensam utformning?
  • Går det att placera nybyggnaden så att den delen kan möta ljus såsom om huset byggts vid ett tillfälle?
  • Går det att bygga ut utan för stor förbindelseyta (långa passager, utfyllnadsrum) för att nå de nya ytorna/funktionerna?
  • Tänk igenom vilken utsikt som du vill ta del av samt ev. insyn från grannar eller gatan.

hammare på planka

Västerås

ByggingenjörsByrån Norden AB
Smedjegatan 7
722 13 Västerås
Telefon: 021- 12 29 90
Mail: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Eskilstuna

ByggingenjörsByrån Norden AB
Munktell Science Park
Portgatan 3
633 42 Eskilstuna
Telefon: 016-13 03 53
Mail: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Stockholm

ByggingenjörsByrån Norden AB
Sandhamnsgatan 62
115 60 Stockholm
Telefon 08-410 906 60
Mail: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Länkar

VästeråsFagersta | Surahammar | Sala | Hallstahammar | Köping | Arboga | Kungsör | Enköping | Eskilstuna | Avesta | Strängnäs | Stockholm